VerroKorea

På tal om något annat så kom jag att tänka på att jag inte vet om jag har berättat hur det är att vara här i Korea som svensk blond tjej. Kan ju ta något exempel på lite skumma grejer som händer ibland. Det senaste var faktiskt igår då en korean, lite äldre, som påstod sig plugga på KU kom framspringandes till mig och började prata på jätteknacklig engelska. Han frågade om han fick prata med mig en stund. Ja visst, sa jag. Man vill ju inte vara otrevlig...

Han frågade efter en stund om inte vi kunde ses och jag kunde typ lära honom engelska och jag lära honom koreanska men jag avböjde och sa. No I'm so sorry but I don't have time. Men tro inte att han ger upp. Nädå han följer mig hela vägen fram till Crimson och fortsätter att tjata och vill ha mitt nummer och allt. Det var typ nära att han följde med mig in genom dörren. Fick säga bye bye typ 3 gånger innan han vände om. Snacka om jobbig! Jag menar om man säger nej så är det väl bara att säga: Okej tack ändå och gå.

För övrigt så är det många som vänder på huvudet när man går förbi och ibland så brukar folk säga hej sådär bara för att man är utlänning, antar jag. Det är ju bara roligt mitt på dagen. Men om man är på väg hem mitt i natten är det mindre roligt. Unviker att gå ensam på nätterna men ibland så blir man ju ändå tvungen korta sträckor.

Omkring universitetet är det ändå inte så farligt. Vi är så otroligt många utbytesstudenter så då smälter man ändå in rätt bra. Vilket kan vara rätt skönt. :)